Många användningsområden

 

Hittills verkar almarna i skogen ha spelat en underordnad roll. Men en räcka argument kan ändra på det: Det finns almsorter som växer snabbare än de flesta lövträdsslag. Almträ är av hög kvalitet, inte bara inom möbelindustrin. Almträ har använts inom skeppsbygge, och almstammar fungerar som fundament i Venedig och Rialto-bron sedan mer än 400 år tillbaka. Många andra trädslag är hårt drabbade av skadedjur och sjukdomar. Av dessa finns det hittills inga odlade sorter med erforderlig resistens.

Men vad gäller almar är läget annorlunda – man bedriver odlingar med god resistens och förmåga att lösa problemen med klimatomvandlingen i skogen. Sedan mitten av förra århundradet visar almarna, som odlades överallt i världen från slutet av 20-talet, hur stor potential de faktiskt har: i parker, längs gator, i och utanför städer. Trots det finns det endast ett fåtal almar i skogen och i det fria landskapet.
 
L Ä S   M E R  >

Almar för skogs och landskap

 

Varför så få almar?

 

  • Alla uppodlade sorter är kloner som förökas vegetativt och därför är genetiskt enhetliga.
  • Alla dessa sorter har minst en förälder som kommer från Asien och därför inte passar till den inhemska floran och faunan.
  • Dessa almar förökas genom sticklingar och erbjuds vid flera års ålder till priser som ligger högt över skogsplantor förökade med frösådd.

 
Jag vill gärna gå närmare in på dessa tre argument.

1. Genetisk mångfald

Varje träd är genetiskt entydigt bestämt. All avkomma som utvinns vegetativt är genetisk identisk, medan avkomma som härrör ur frö skiljer sig från moderträdet. Prof. Eugene B. Smalley, en av de mest välkända almodlarna, sade till mig en gång: „it is my dream that my babies by free crossing with indigenous elms help to bring new generations of elm into the woods which are able to cope with Dutch Elm disease“. Det verkar som om hans dröm nu går i uppfyllelse: Många almar på vår trädskola växer fram ur frö, där moderträdet är av en resistent sort och där pollenet kommer från vår inhemska Ulmus minor. I tester som pågick mellan 2008 och 2010 visade dessa almar hög resistens.

Man skulle kunna främja den genetiska mångfalden genom att man kontinuerligt planterar ut flera olika sorter. Det finns andra skogstyper där denna metod redan tillämpas.
 

2. Inhemska träd

I dessa tider, med en snabb klimatomvandling, blir detta krav alltmer tvivelaktig, framför allt för träd som skall växa och leva i många årtionden, ibland flera århundraden, på samma plats. Givetvis skall träden passa in i sin omgivning och harmoniera med insekterna på ett optimalt sätt. I almar trivs ca 40 specifika insekter. År 1995 hittade skogsvårdsdirektör Kettering i Bellheim en skalbagge (Xanthogaleruca luteola) i en alm ’Sapporo Autumn Gold’. Detta är anmärkningsvärt eftersom man tidigare har trott att denna känsliga skalbagge lever av endast Ulmus carpinifolia (minor). Hessische Forstliche Versuchsanstalt arrangerade 1993 ett symposium med rubriken „Kan almarna räddas?“. Resultatet var en uppmaning till vetenskapsmännen att odla fram resistenta almar och plantera ut dem i skogen.

Scolytus scolytus, en skalbagge som överför almsjukdomarna, dör ut när den inte längre hittar några almar. Detta har skett i Slovakien.

Snabbheten i klimatomvandlingen som vi måste räkna med de kommande årtiondena, kräver att vi redan nu planterar träd som trivs bra efter 50 år i de förhållanden som då råder. Detta är väl inte de inhemska arterna, åtminstone blandar ansvarig skogvaktare de inhemska ursprungen med andra ursprung och sorter som gör att skogen stabiliseras.
 

3. Pris

Priset på det träd som skall planteras ut måste ses i relation till tillväxthastigheten, kvaliteten och kvantiteten på trät och den möjliga penningutkomsten. Med vissa resista®-almsorter har vi redan bra värden: Vid en serie träd av 3 olika sorter har vi stamomkretsar på 140 cm vid 25 års ålder. Träkvaliteten är generellt sett mycket hög: Till möbler är det inte bara färgen och ådringen som övertygar, utan även hårdheten och stabiliteten. Almträ lämpar sig också för utomhus, båtbygge, lekplatsinredning och verktyg. År 2013 kostade en kbm almträ 800 € från skogen.

Det bör tilläggas att andra träslag verkar möta samma öde som almarna och få problem med miljön och sjukdomar eller insektsskador: Ask, kastanj, platan, ek. Vill man dra upp resistenta, robusta sorter av dessa krävs en tidsrymd på minst 40 år, även om den hårt ansatta gentekniken tillämpas.

3-åriga plantor av almsorter för skogen är dyra. Man bör tänka om, och köpa plant som redan är så stora att det inte uppstår problem med konkurrens från gräs, eller harar och rådjur. Utplanterade på ett avstånd om 4 x 4 m (i kombination med andra arter) kan man få ett mycket bra resultat, särskilt om kan förvänta sig skördeintäkter redan efter 22 år.
 

C H R I S T O P H   E I S E L E   /   D E C E M B E R   2 0 1 6