{"id":4316,"date":"2017-05-01T17:23:01","date_gmt":"2017-05-01T15:23:01","guid":{"rendered":"http:\/\/resista-ulmen.com\/forst-landschaft\/"},"modified":"2018-01-21T08:50:52","modified_gmt":"2018-01-21T07:50:52","slug":"skog-land","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resista-ulmen.com\/sv\/skog-land\/","title":{"rendered":"Skog + Land"},"content":{"rendered":"

M\u00e5nga anv\u00e4ndningsomr\u00e5den<\/h1>\n

 <\/p>\n

\n
\n

Hittills verkar almarna i skogen ha spelat en underordnad roll. Men en r\u00e4cka argument kan \u00e4ndra p\u00e5 det: Det finns almsorter som v\u00e4xer snabbare \u00e4n de flesta l\u00f6vtr\u00e4dsslag. Almtr\u00e4 \u00e4r av h\u00f6g kvalitet, inte bara inom m\u00f6belindustrin. Almtr\u00e4 har anv\u00e4nts inom skeppsbygge, och almstammar fungerar som fundament i Venedig och Rialto-bron sedan mer \u00e4n 400 \u00e5r tillbaka. M\u00e5nga andra tr\u00e4dslag \u00e4r h\u00e5rt drabbade av skadedjur och sjukdomar. Av dessa finns det hittills inga odlade sorter med erforderlig resistens. <\/p>\n<\/div>\n

\n

Men vad g\u00e4ller almar \u00e4r l\u00e4get annorlunda – man bedriver odlingar med god resistens och f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00f6sa problemen med klimatomvandlingen i skogen. Sedan mitten av f\u00f6rra \u00e5rhundradet visar almarna, som odlades \u00f6verallt i v\u00e4rlden fr\u00e5n slutet av 20-talet, hur stor potential de faktiskt har: i parker, l\u00e4ngs gator, i och utanf\u00f6r st\u00e4der. Trots det finns det endast ett f\u00e5tal almar i skogen och i det fria landskapet.
\n 
\nL \u00c4 S   M E R  ><\/span><\/u><\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\"\"\/
<\/span><\/span><\/div><\/a><\/div>
\"\"\/
<\/span><\/span><\/div><\/a><\/div>
\"\"\/
<\/span><\/span><\/div><\/a><\/div>
<\/div><\/div>\n<\/a><\/p>\n

Almar f\u00f6r skogs och landskap<\/h1>\n

 <\/p>\n

\n
\n

Varf\u00f6r s\u00e5 f\u00e5 almar?<\/h2>\n

 <\/p>\n

    \n
  • Alla uppodlade sorter \u00e4r kloner som f\u00f6r\u00f6kas vegetativt och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r genetiskt enhetliga.<\/li>\n
  • Alla dessa sorter har minst en f\u00f6r\u00e4lder som kommer fr\u00e5n Asien och d\u00e4rf\u00f6r inte passar till den inhemska floran och faunan.<\/li>\n
  • Dessa almar f\u00f6r\u00f6kas genom sticklingar och erbjuds vid flera \u00e5rs \u00e5lder till priser som ligger h\u00f6gt \u00f6ver skogsplantor f\u00f6r\u00f6kade med fr\u00f6s\u00e5dd.<\/li>\n<\/ul>\n

     
    \nJag vill g\u00e4rna g\u00e5 n\u00e4rmare in p\u00e5 dessa tre argument.<\/p>\n<\/div>\n

    \n

    1. Genetisk m\u00e5ngfald<\/h2>\n

    Varje tr\u00e4d \u00e4r genetiskt entydigt best\u00e4mt. All avkomma som utvinns vegetativt \u00e4r genetisk identisk, medan avkomma som h\u00e4rr\u00f6r ur fr\u00f6 skiljer sig fr\u00e5n modertr\u00e4det. Prof. Eugene B. Smalley, en av de mest v\u00e4lk\u00e4nda almodlarna, sade till mig en g\u00e5ng: \u201eit is my dream that my babies by free crossing with indigenous elms help to bring new generations of elm into the woods which are able to cope with Dutch Elm disease\u201c. Det verkar som om hans dr\u00f6m nu g\u00e5r i uppfyllelse: M\u00e5nga almar p\u00e5 v\u00e5r tr\u00e4dskola v\u00e4xer fram ur fr\u00f6, d\u00e4r modertr\u00e4det \u00e4r av en resistent sort och d\u00e4r pollenet kommer fr\u00e5n v\u00e5r inhemska Ulmus minor. I tester som p\u00e5gick mellan 2008 och 2010 visade dessa almar h\u00f6g resistens.<\/p>\n

    Man skulle kunna fr\u00e4mja den genetiska m\u00e5ngfalden genom att man kontinuerligt planterar ut flera olika sorter. Det finns andra skogstyper d\u00e4r denna metod redan till\u00e4mpas.
    \n <\/p>\n

    2. Inhemska tr\u00e4d<\/h2>\n

    I dessa tider, med en snabb klimatomvandling, blir detta krav alltmer tvivelaktig, framf\u00f6r allt f\u00f6r tr\u00e4d som skall v\u00e4xa och leva i m\u00e5nga \u00e5rtionden, ibland flera \u00e5rhundraden, p\u00e5 samma plats. Givetvis skall tr\u00e4den passa in i sin omgivning och harmoniera med insekterna p\u00e5 ett optimalt s\u00e4tt. I almar trivs ca 40 specifika insekter. \u00c5r 1995 hittade skogsv\u00e5rdsdirekt\u00f6r Kettering i Bellheim en skalbagge (Xanthogaleruca luteola) i en alm \u2019Sapporo Autumn Gold\u2019. Detta \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt eftersom man tidigare har trott att denna k\u00e4nsliga skalbagge lever av endast Ulmus carpinifolia (minor). Hessische Forstliche Versuchsanstalt arrangerade 1993 ett symposium med rubriken \u201eKan almarna r\u00e4ddas?\u201c. Resultatet var en uppmaning till vetenskapsm\u00e4nnen att odla fram resistenta almar och plantera ut dem i skogen.<\/p>\n

    Scolytus scolytus, en skalbagge som \u00f6verf\u00f6r almsjukdomarna, d\u00f6r ut n\u00e4r den inte l\u00e4ngre hittar n\u00e5gra almar. Detta har skett i Slovakien.<\/p>\n

    Snabbheten i klimatomvandlingen som vi m\u00e5ste r\u00e4kna med de kommande \u00e5rtiondena, kr\u00e4ver att vi redan nu planterar tr\u00e4d som trivs bra efter 50 \u00e5r i de f\u00f6rh\u00e5llanden som d\u00e5 r\u00e5der. Detta \u00e4r v\u00e4l inte de inhemska arterna, \u00e5tminstone blandar ansvarig skogvaktare de inhemska ursprungen med andra ursprung och sorter som g\u00f6r att skogen stabiliseras.
    \n <\/p>\n

    3. Pris<\/h2>\n

    Priset p\u00e5 det tr\u00e4d som skall planteras ut m\u00e5ste ses i relation till tillv\u00e4xthastigheten, kvaliteten och kvantiteten p\u00e5 tr\u00e4t och den m\u00f6jliga penningutkomsten. Med vissa resista\u00ae-almsorter har vi redan bra v\u00e4rden: Vid en serie tr\u00e4d av 3 olika sorter har vi stamomkretsar p\u00e5 140 cm vid 25 \u00e5rs \u00e5lder. Tr\u00e4kvaliteten \u00e4r generellt sett mycket h\u00f6g: Till m\u00f6bler \u00e4r det inte bara f\u00e4rgen och \u00e5dringen som \u00f6vertygar, utan \u00e4ven h\u00e5rdheten och stabiliteten. Almtr\u00e4 l\u00e4mpar sig ocks\u00e5 f\u00f6r utomhus, b\u00e5tbygge, lekplatsinredning och verktyg. \u00c5r 2013 kostade en kbm almtr\u00e4 800 \u20ac fr\u00e5n skogen.<\/p>\n

    Det b\u00f6r till\u00e4ggas att andra tr\u00e4slag verkar m\u00f6ta samma \u00f6de som almarna och f\u00e5 problem med milj\u00f6n och sjukdomar eller insektsskador: Ask, kastanj, platan, ek. Vill man dra upp resistenta, robusta sorter av dessa kr\u00e4vs en tidsrymd p\u00e5 minst 40 \u00e5r, \u00e4ven om den h\u00e5rt ansatta gentekniken till\u00e4mpas.<\/p>\n

    3-\u00e5riga plantor av almsorter f\u00f6r skogen \u00e4r dyra. Man b\u00f6r t\u00e4nka om, och k\u00f6pa plant som redan \u00e4r s\u00e5 stora att det inte uppst\u00e5r problem med konkurrens fr\u00e5n gr\u00e4s, eller harar och r\u00e5djur. Utplanterade p\u00e5 ett avst\u00e5nd om 4 x 4 m (i kombination med andra arter) kan man f\u00e5 ett mycket bra resultat, s\u00e4rskilt om kan f\u00f6rv\u00e4nta sig sk\u00f6rdeint\u00e4kter redan efter 22 \u00e5r.
    \n <\/p>\n

    C H R I S T O P H   E I S E L E   \/   D E C E M B E R   2 0 1 6<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    M\u00e5nga anv\u00e4ndningsomr\u00e5den   Hittills verkar almarna i skogen ha spelat en underordnad roll. Men en r\u00e4cka argument kan \u00e4ndra p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":8,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"template-full-custom.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4316","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resista-ulmen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4316","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resista-ulmen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resista-ulmen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resista-ulmen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resista-ulmen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4316"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/resista-ulmen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4316\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resista-ulmen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4316"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}